varvtalet. Motorn är  kompressormatad men den känns inte ”som matad med en skruv”. Roots och Eaton är effektiva på låga tryck, upp till ca 0.6-0.7 Bar, sen sjunker verkningsgraden dramatiskt, det blir mest värme och det går åt mycket energi att driva kompressorn.

En radialkompressor är oftast en remdriven turbo, uppväxlad via ett växelhus som drar upp turbinen i 100.000 varv eller mer. Den har fördelen att ofta vara enkel att installera, som en generator men den behöver mycket varv för att ge tryck och resultatet blir dåligt laddtryck på lägre varv.

Skruvkompressorn bygger laddtryck direkt från låga varv och behåller trycket konstant över hela registret, men strypningar på inloppssidan ger motsvarande förlust på trycksidan. Det är inte kompressorn utan installationen som avgör hur stor den förlusten blir. För litet spjällhus är ett exempel strypning som visar sig på högre varv då mycket luft skall passera.
 

Varför då använda en kompressor istället för turbo? Största fördelen är att det finns ingen som helst fördröjning vilket är oundvikligt med turbo. Kompressorn ger laddtryck från de allra lägsta varven, omedelbart. Karaktären på en kompressormotor blir som en sugmotor med enormt bottendrag, medan turbomotorn ofta kan fås att ge mer vridmoment och effekt inom ett begränsat varvtalsområde.

• En remspännare avsedd för polybeltremmar skall monteras på den icke dragande sidan av remmen. Finns en mängd olika typer på marknaden.

• Du bör helst dra remkretsen så att remmen om möjligt ligger runt halva remhjulen, minimum omslutningsvinkel är ca 120 grader. Det betyder att du kan få montera ett mellanhjul för att uppnå detta.

• I de fall det inte finns plats att montera kompressorn så långt fram att remskivorna ligger i linje används en förlängare på kompressorn. Finns i längder upp till 287 mm. För Lysholm räknas längden från centrum främsta fästbult till centrum av det första spåret på remskivan (se ritning sist i avsnittet).

• Det finns två alternativ var man har gasspjäll eller förgasare monterat. Antingen spjäll/förgasare direkt på kompressorns inlopp - eller att låta spjället sitta kvar i sin originalposition och trycka mot spjället. I så fall måste du använda en avluftningsventil som antingen släpper ut luften i det fria (låter mycket) eller leda den i retur till luftintaget när spjället stängs. Anledningen är att så länge kompressorn roterar pumpar den luft, stänger du gasspjället måste överskottsluften evakueras. Den senare metoden avråder vi från om du skall använda bilen till någon form av privatkörning, ljudet från kompressorn kan bli störande.

• Fördelen med att trycka mot spjällen är att det blir ingen strypning av luftflödet på inloppsidan. Ett för litet spjäll kanske skapar ett mottryck på 0,15 Bar under full belastning - och dessa -0,15 Bar kräver energi för att övervinnas, de tas från motorn. Dessutom får du motsvarande lägre tryck ut från kompressorn. Som sagt, detta gäller bara för rent tävlingsbruk och har mindre betydelse för en ”normal” installation.

• För att inte drivkraften till kompressorn skall bli för stor rekommenderar vi att du monterar en speciell avlastningsventil mellan kompressorns inlopp och gasspjället med ett rör till insugningsröret. Ventilen styrs en vacuumklocka som känner det vacuum som uppstår före kompressorn då man stänger gasspjället, öppnar ventilen som via en kanal/rör (25-35 mm) släpper luften motorn behöver förbi kompressorn. Den blir då tryckutjämnad och drar näst intill ingen energi alls.
Man slipper också problemet att luften värms upp under exempelvis motorbroms då ju motorvarvtalet kan vara

• Drivremmen är en så kallad Polybelt rem, flat på ena sidan, V-spår i bredd på undersidan. Ju mer effekt kompressorn beräknas dra (större kompressor/ högre laddtryck), desto bredare rem.

• Kompressorns växelhus skall ha oljetillförsel från motorns eget system. Ett 0,6 mm stort munstycke monteras i inloppet och ger därmed rätt oljemängd. Dräneringen tillbaka till tråget bör vara ca 11-12 mm.

• Som när det gäller alla överladdade motorer måste oftast kompressionsförhållandet sänkas. Hur mycket beror på vilken grundkompression din motor har och hur mycket motorn skall överladdas. Vidare måste oftast tändningen sänkas där vridmomentet är som högst och bränslemängden justeras om.

• Laddluftkylning krävs för högre laddtryck, vi brukar säga att man kan vara utan upp till 0,8 Bars övertryck, sen blir det en nödvändighet. Skall man utnyttja full effekt under längre perioder finns ingen kompromiss. Naturligtvis innebär kallare luft högre effekt. En tumregel är att ca 30 graders sänkning av temperaturen höjer effekten ca 10%. Vid 0,8 Bar är temperaturen på insugningsluften ca 80 grader. Under 45 grader är svårt att komma om uteluften är 20-25 grader. Sänker vi trycket till 0,6 Bar vilket är ganska vanligt vid installation på modernare motorer - och tar hänsyn till den utrymmesbrist som nästan alltid råder - är frågan om det är värt allt extra arbete och kostnader för att kanske sänka temperaturen 10-15 grader.

• Varvtalet på kompressorn och därmed laddtrycket bestämmer du med storleken på remskivorna. Undvik för små diametrar. Bestäm maxvarvtalet på motorn, titta på kapaciteten för den kompressor du valt och vilken remskivediameter du har på vevaxeln. Dividera kompressorns önskade varvtal med motorns maxvarvtal och du får utväxlingsförhållandet. Dividera vevaxelremskivans diameter med utväxlingsförhållandet
och du får kompressorhjulets diameter.
 

Exempel:
Maxvarvtal motor är 7000 varv.
Kompressorns önskade varvtal är 14000 varv. Kompressorhjulet har diameter 65 mm.
14000/7000 = 2.
2 x 65 = 130 som blir vevaxelremskivans diameter

Att välja för stor kompressor resulterar i sämre laddtryck på låga varv, maxvarvtalet blir ju lägre och kompressorns inre läckage övervinns inte lika effektivt som när varvtalet är högre.

3300AX med axiellt inlopp och utloppsfläns för montering över kylare eller plenum.

• Lysholms kompressorer betecknas 1200, 1600, 2300 och 3300 där de två första siffrorna anger hur många liter luft kompressorn ger på ett varv. En 1200 ger 1,2 liter/varv, en 3300 3,3 liter osv. Sen följer en bokstavsbeteckning som anger hur inlopp och utlopp ser ut, A, AX, och R, se bilderna. Ju större kompressorn är, desto lägre maxmarvtal tillåts den varva på grund av den större massan. Här följer en lista med maxvarv och kapacitet för respektive kompressor:
 

• Vi bygger en lite vassare motor på 3,2 liter och önskar 1,2 Bars tryck.
Motorn skall varva 7800 varv/min.
• 3,2/2 = 1,6
• 7800 * 1,6 = 12480, motorns luftbehov som sugmotor.
• Önskat laddtryck 1,2 Bar.
• 1 + 1,2 = 2,2
• 2,2 x 12480 = 27456 liter/minut. Vi lägger på 10% för förluster och hamnar på ca 30200 liter/minut.
• En 2300 ger 29900 liter/minut och räcker precis, ett litet övervarv på ca 10% är okay under kortare perioder.
• För att få kompressorvarvtalet dividerar vi 30200 med 2,3 och får 13130 varv/minut.
13130/7800 = 1,69:1
• Med det höga trycket bör du gå upp i bredd på drivremmen, helst 8-9 ribbor om det får plats.
• Är vevaxelremskivan 140 mm skall kompressorns remskiva vara 140/1,69 = 83 mm.
• Att välja för stor kompressor resulterar i sämre laddtryck på låga varv, maxvarvtalet blir ju lägre och kompressorns inre läckage övervinns inte lika effektivt som när varvtalet är högre.